Djupt
Det är ironiskt att man får åka hem till sitt ex för att träffa sin mor och dotter. Vi åt i alla fall ihop och direkt efter ringde Han. Vi bestämde filmträff och runt åtta snåret körde mamma mig hem.
Haft en underbar kväll med film som handlar om kärlek mellan människor. Det är så vackert. Ibland glömmer jag bort allt det vackra i min cyniska tillvaro. Det är nog något många gör, men samtidigt något fler borde försöka bearbeta bort. Förr såg jag något vackert i allt. Sen började det trappas bort. Idag kändes som en vändpunkt på något sätt. Kanske för att jag igår kväll hade ångest över idag och just nu är denna dagen förbi. Jag har inte bara klarat den utan även haft det kul och lyckats lära mig en hel del.
Var på två föreläsningar imorse. Den ena handlade om uppbrott. Människor som lämnar en livsstil och startar en annan. Invandrare som lämnar sitt hemland. Prostituerade som startar om. Föräldrar som ger upp vårdnaden om sina barn. Vi fick lära oss om de olika faserna i uppbrottet och jisses vad jag kände igen mig själv.
Uppbrottet från exet innan sommaren fram till nu har påverkat mig så oerhört mycket. Alla möjliga sorters tvivel har hemsökt mig och idag insåg jag att det är normalt. Tanken har slagit mig att det varit normalt. Men när ett proffs, en kunnig står mitt framför mig och berättar om alla dessa faser - då känns min existens rättfärdigad. Då känns alla tomma stunder av tårar normala. Den känslan är trygg och tröstande. Vem vill känna sig onormal och vilsen? Ingen.
Huvudpoängen med det hela är att man vet aldrig när en fråga besvaras. Man kanske aldrig ens är medveten om frågan man bär på. Ibland så slängs man bara framför ord som likt en spegel reflekterar och bekräftar tankar och känslor man haft. Det är vackert. Universums omloppsbana som ser till att jag, du och alla andra står ut och lever våra liv.
Varje individ är en gåva. Det ska jag försöka påminna mig själv om. Den gåva jag är för mig själv, min familj, mina vänner och alla människor som jag stöter på dagligen. Och vilka gåvor de är för mig.
Vad djupt. Så stolt jag är. Jag är bra.
Jag är också kär...i Honom.
I know the feeling när det e normalt att man känner som man gör. Det känns precis som man blivit fri igen. O det kommer inte ta stopp där för dig. Nu har en dörr öppnats för dig o det kommer att fortsätta. Ha ögonen o öronen öppna så märker du det mkt fortare.
Många glömmer sin cyniska tillvaro för de tar saker o ting för givit. Inte förrän det e försent upptäcker de vad de igentligen gått miste om. O istället för att acceptera vissa förändringar stannar de kvar o ältar över det hela. Vissa kommer ur det vissa gör aldrig det.
O jag blir så stolt över att du inser redan nu vad du har. För ni e så bra för varandra o mår bra av varandras sällskap. Du e värt allt gott som händer i ditt liv.
P.s förresten du har nog insett det tidigare men inte förstått det. Nu när jag tänker efter så har du uppskattat saker o ting mer än vanligt. Särskillt honom. Du har anpassat dig efter omstänigheterna. T ex att ni myser o pussas så mkt som ni gör o att det faktiskt e ok för dig. Du har för en gångs skull bara låtit det vara o kanske omedvetet insett att det e en härlig känsla som du tycker om.
Det e få exempel o jag tror du själv kan komma på ytterligare fler om du tänker tillbaka på vissa förändrinagr med dig själv!
Du e underbar!!!
