Massa text om olika saker...
Vi hade för första ggn ett fall att lösa i skolan. Vi satt med gruppen från o med morgonen och fick jobba på lösning. Det var inte enkelt att komma överens åtta personer, men det gick väl hyfsat till slut. Vi blev klara några timmar tidigare än deadline och killen kom för att möta upp mig. Vi åt lunch ihop på en hamburgerrestaurang, supergott. Han drack öl till lunchen, det gjorde de flesta på restaurangen. Jag ville också, men är fortfarande anti-öl efter kräksjuka på fyllan för nåt år sen.
Ikväll ska det ses på tv, pratas och drickas vin (för min del) och öl (för killen). Skön avkoppling efter en vecka som faktiskt känts väldigt lång för en gångs skull. Kanske är saknaden efter dottern som gjort det. Oron över ekonomin och det faktum att jag hade tenta, jobbat, varit på bio och bjudning. Det är mycket på en gång för mig som oftast bara hänger hemma eller i skolan.
Nu gällande skolan. Allt fungerar mycket bättre numera. Jag trivs bra i gruppen och börjar komma väldigt bra överens med några. Jag kan äntligen skämta och vara mig själv i skolan. Men samtidigt är det inte till överdrift, det är precis lagom. Fan vad svenskt det känns att säga så, men ibland är lagom alldeles perfekt.
Fick brev idag om att dottern fått dagisplats på ett dagis väldigt nära mig till hösten. Fick ångest direkt jag öppnade brevet och insåg vad det gällde. Detta har jag velat sen augusti och nu är det snart dags...och då tvivlar jag. Kommer det dagiset vara lika bra? Kommer hon trivas? Är det rättvist att byta när hon faktiskt trivs bra och det funkar med långa bussresor? Jag smsade hennes pappa och givetvis svarar han inte. Vi har några dagar på oss att tacka ja. Jag har ingen aning om hur vi ska göra. Tror inte ens hennes pappa kommer klara av att hålla tider med det avståndet som de får i så fall. Fan...det ska alltid vara ena viktiga beslutet efter den andra. Vad hände med att få det lugnt ett tag?
Ikväll ska det ses på tv, pratas och drickas vin (för min del) och öl (för killen). Skön avkoppling efter en vecka som faktiskt känts väldigt lång för en gångs skull. Kanske är saknaden efter dottern som gjort det. Oron över ekonomin och det faktum att jag hade tenta, jobbat, varit på bio och bjudning. Det är mycket på en gång för mig som oftast bara hänger hemma eller i skolan.
Nu gällande skolan. Allt fungerar mycket bättre numera. Jag trivs bra i gruppen och börjar komma väldigt bra överens med några. Jag kan äntligen skämta och vara mig själv i skolan. Men samtidigt är det inte till överdrift, det är precis lagom. Fan vad svenskt det känns att säga så, men ibland är lagom alldeles perfekt.
Fick brev idag om att dottern fått dagisplats på ett dagis väldigt nära mig till hösten. Fick ångest direkt jag öppnade brevet och insåg vad det gällde. Detta har jag velat sen augusti och nu är det snart dags...och då tvivlar jag. Kommer det dagiset vara lika bra? Kommer hon trivas? Är det rättvist att byta när hon faktiskt trivs bra och det funkar med långa bussresor? Jag smsade hennes pappa och givetvis svarar han inte. Vi har några dagar på oss att tacka ja. Jag har ingen aning om hur vi ska göra. Tror inte ens hennes pappa kommer klara av att hålla tider med det avståndet som de får i så fall. Fan...det ska alltid vara ena viktiga beslutet efter den andra. Vad hände med att få det lugnt ett tag?
Kommentarer
Trackback
