Nu är tentan gjord. Det känns väldigt konstigt. Jag har inte känt så här inför de andra tentorna, mest förmodligen för att jag inte riktigt brytt mig om dem. Inte pluggat och heller inte förväntat mig något. Nu känner jag snarare att, trots för kort tid till effektivt pluggande, så finns det en chans till att jag klarar mig. Givetvis vill jag då ha klarat det.

Är helt slut i huvudet nu. Vill egentligen lägga mig ner o sova bort hela eftermiddagen. Men samtidigt behöver jag städa. Inte för att det är stökigt här, inte alls. Men dammigt. Behöver dammsugas o våttorkas. Den här veckan som jag lagt på att plugga har samtidigt lett till att jag inte låter disken bestå utan diskar frekvent, lagar mat och plockar undan hela tiden så det inte blir stökigt. Sängen har blivit bäddad och renbäddad oftare än vanligt och jag har mått bra. Om man bortser från mina osäkerhetskänslor och rädsla inför tentan. Så man kan väl påstå att ena strukturen för med sig rutiner i det mesta.

Får väl planera in en eftermiddag till städning...
Kanske orkar jag till o med bära upp saker till vinden. För att sedan ta en långdusch innan jag börjar med maten. Ska äta med killen så fort han slutat.

---

Idag när vi stod i solen och pratade tittade jag på honom och kände världens starkaste kärleksrus genom hela kroppen. Han är lika fin och till och med finare nu än då jag var nykär. Ibland vill jag bara slänga mig i hans armar o hamna på en öde ö där vi kan kramas och ägna oss åt att ha kul med varandra non-stop. Kärlek.