Kände för att ändra designen och nu är den ändrad. Härligt känns det.
Fast den här tiden borde jag ha lagt på att städa lägenheten. Den har varit stökig i en hel vecka nu. Varför är man så lat ibland? Det tar inte ens lång tid att städa. Man bara drar ut på det istället.

Fast jag ska försöka motivera mig själv till att ta tag i det nu. Göra det mysigt och sen äta något gott. Imorgon är det första advent och mina julgrejer är fortfarande hemma hos mitt ex. Känns förjävligt. Vill kunna pynta med dottern.

Skriver senare...

Jag tror att jag åt världens godaste grekiska sallad idag. Den var så mäktig och alla ingredienser var verkligen superfräscha. Jag bad dessutom om lite pasta till och rivna morötter. Nästa gång jag är i stan ska jag definitivt äta där. Inte så dyrt heller. Faaaaan. Så sugen. Så sugen.

Det är lite illa dock. För jag är sugen på sallad...o sist jag var så här sugen på sallad...var jag gravid. Men jag går på piller nu. Så det är liksom inte så möjligt. Men man vet aldrig. SUCK.

Men den var så god. Soltorkade tomater...åååh.

Idag kom pengarna. Och jag tog en tripp förbi Citygross för att handla lite efter att ha lämnat dottern på dagis. Där stötte jag på en gammal klasskamrat och hans flickvän. Snackade lite och fortsatte med shoppingrundan. Där fanns så mycket julsaker. Jag ville bara handla o handla men det går ju inte.

Men jag föll för två lampor i alla fall som jag köpte. Den ena är röd och den andra är svart. Den svarta ska jag använda året om. Känns bra att ha slösat lite på något onödigt. Varför känns det bra? Eller det är ju inte onödigt men ja...ni förstår.

Nu ska jag läsa uppsatserna som jag ska opponera mig mot. Senare blir det lekplats, mat och tv-tittande. Måste egentligen hinna städa. Men ingen dör av att det är skitigt hemma ännu en dag eller två.

Uppdatering: Jag köpte även pepparkakor och lussebullar. Årets första! Nu saknas det bara lite glögg.

Nu sover dottern i sin säng. Jag väntar på att pojken ska komma. Vi ska mysa till sent på natten. Det känns riktigt bra att träffa honom ikväll.

Allt ska bli bra

Hämtat min dotter nu. Det blev lite katastrofalt i början. Jag skulle hämta henne på dagis klockan tre. Sen skulle vi förbi mitt ex (alltså hennes pappa) och möta upp honom för att sedan åka in till stan och äta ihop alla tre.

Där pappan bor och dotterns dagis är, är långt från där jag bor, så jag får åka buss väldigt länge. Jag brukar uppehålla mig på bussresorna med böcker eller mp3-spelare. Idag kändes ögonen tunga så jag nöjde mig med bara musik i öronen. Så när jag hoppar av bussen och går mot dagis med musiken högt i öronen hör jag ingenting. Det snöade och var svinkallt. Jag hade bråttom. När jag är halvvägs mot dagis fångar någon mig bakifrån. Det är...min dotter!!! (?)

Jag får panik. Hon ser väldigt ledsen ut. Ena vanten sitter inte på och jag förstår inte varför hon är utanför dagis. Med henne står det två tjejer i 12 års åldern och ser förvånade ut. Jag frågar dottern vad hon gör ute. Vem som hämtat henne på dagis. Hon säger pappa, men jag ser inte honom i närheten. Tjejerna säger att de såg henne på cykelbanan en bit därifrån o att hon sprang mot mig o skrek. Paniken växte sig större. Jag tog upp telefonen för att ringa mitt ex och såg då att han ringt mig.

När jag ska ringa honom ser jag honom komma gåendes mot mig o dottern. Jag tackar flickorna för att ha följt dottern och börjar gå mot exet. Då förklarar han att han gick tidigare för att hämta dottern. De stod vid busshållsplatsen mot stan och väntade på mig. Såg mig komma med den andra bussen och ropade på mig flera ggr. Men jag hörde inte iom musiken. Så då började dottern springa efter mig. Efter en bit hade hon tvekat men ändå fortsatt springa.

Så egentligen var det inget fel. Men det tog ett tag innan jag lugnade mig. För jag trodde först att dottern smitit från dagis och tänkte gå dit o skälla ut personalen. Eller att någon varit o hämtat henne som inte skulle gjort det. Men men...

Vilken jävla händelse...
Allt är bra nu i alla fall.

Somnade strax innan ett inatt. Låg uppe och läste Spelet. Sov dåligt hela natten. Frös först. Var varm sen. Kunde inte ligga bekvämt sen. Kunde inte andas ordentligt. Hade jobbiga drömmar om graviditet, att folk skäms för mig o etc oroligheter. Jag börjar bli trött på det här.

Vaknade imorse av sms från min far. Min spis är felkopplad så han skulle hjälpa mig fixa den. Han dök upp en timme senare med frukost. Nu är han nere i garaget och tvättar sin bil och jag har tvättid.

Jag känner mig inte alls utvilad. Men det får väl gå an.

Det blev några timmar hemma hos min far igår. Det var himla trevligt och när jag väl kom hem hjälpte jag en vän med lite saker innan jag gick ut för att promenera med honom.

Det började regna ganska snabbt och jag kom på att vi kunde hälsa på en vän till mig som bor i närheten. Plötsligt satt vi i hennes kök med glass, kex & ost, vin och frukt. Efter några timmar gick vi hem till mig och mös halva natten innan han gick hem.

Helt förjävla underbart var det. Och för första gången gick han mitt i natten utan att jag blev nere o fick separationsångest. Det kändes så jävla bra.

Men bäst kändes det att bli kramad av honom efter att knappt ha sett honom på hela helgen. Underbar känsla, höra o känna honom andas. Mmmm.

Hoppas på att det blir stjärnklart ikväll så vi kan åka till observatoriet och kolla på stjärnor & planeter.

Jag har skrivit lite mer än en sida nu. Vet inte alls om det är bra eller ej. För jag förstår inte riktigt uppgifterna vi fått i samband med uppsatsen. Men jag stöttar mig med tanken om att det är bättre att skriva nu och sedan på måndag efter handledningen ha möjlighet att ändra på allt än att inte ha något alls då.

Sen så ringde chefen från praktiken mig nyss. Imorgon ska jag "jobba"/introduceras på min förhoppningsvis nya arbetsplats. Får hålla tummarna för att det går bra för mig.

Igår kväll ringde min bror mig. Klockan var strax över tio och pojkvännen hade nyss gått härifrån. Jag kände mig lite tung och var nära att inte svara i telefonen. Men svarade, gjorde jag. Vi pratade i två timmar och allting kändes mycket bättre direkt. Det är så varje gång min bror ringer. Jag är så tacksam.

La mig och somnade ganska snabbt.

Lämnade dottern på dagis eftersom hon var feberfri hela natten. Läste på min nya bok på bussen på väg hem. Den är så sorglig och gripande. Började nästan gråta på bussen.

Nu ska jag se om jag lyckas få till lite uppsatsskrivning.

Jävla skit!
Jag klarade inte den andra tentan. Missade med EN poäng. Hur sur är inte det? Fan också. Nu måste jag göra en omtenta. Men samtidigt är jag glad att jag fick så mkt fastän jag inte pluggat.

Nu ska jag plugga som fan i fortsättningen.
Anus.

Har startat upp den gamla bloggen nu. Mest för att det kändes tomt efter den. Fick dessutom ett mail från en tjej idag som hamnat på den bloggen när hon sökte svar om något helt annat. Kändes som den ändå fyller ett syfta genom att finnas. Då kan den lika bra fylla ett syfte även för mig.

Så den här bloggen behölls och skrivs på lite djupare. Den andra blir mer mitt ansikte utåt.
Nu ska jag tillaga lunch till oss här hemma. Vet inte alls vad den här dagen är bra till för. Känns som exakt ingenting händer.

Dottern vaknade med feber mitt i natten. Skrek o vägrade alvedon. Men det gick till slut. Jag mutade med choklad. Jag är en sån bra mamma. Hon somnade om. Det blir ingen dagis idag. Vet inte vad det här blir för dag. Skulle ha pluggat med en klasskamrat. Men det går ju inte nu.

Aaaaah! Jag får spel.

Mår lite bättre just nu. Hämtade dotter på dagis. Lagar mat just nu, magen kurrar. Vännen är på väg hit. Det blir middag ihop. Känns skönt att jag ska äta ihop med andra. Hatar att äta själv, vilket oftast händer.

Ikväll ska jag träffa honom och verkligen försöka kasta bort alla mina onda tankar om att han kommer att sluta tycka om mig. Det lär bli jobbigt. Det är svårt att ändra tankebanor men andras försök visar att det är möjligt. Borde gå för mig också.

Har inte skrivit något på uppsatsen idag heller. Men imorgon kommer en klasskamrat på besök och då blir det nog att komma igång. Förhoppningsvis.

Det positiva är att jag känner hopp inför de kommande dagarna. Att det dåliga vänder. Hoppas känslan är rätt.

Har haft en fin helg som mest handlat om att jag och killen umgåtts. Film, pizza, kärlek och middag hemma hos honom har det varit bland annat. Jag känner att jag blir mer och mer fast i hans värld, hans existens och känslan kring honom. Men det är nog bara bra.

Är lite pirrig över imorgon dessutom. Inte varit i skolan på en vecka. Nu börjar min uppsatsskrivning. Jag känner mig vilsen och okunnig. Har aldrig förr skrivit en akademisk text och verkligen inte en vetenskaplig text. Men jag får helt enkelt ta till så mycket hjälp som möjligt.

Ska ha dottern från och med imorgon också. Fick veta att hon håller på att bli sjuk. Får hålla tummarna för att det inte blir så. För jag är verkligen beroende av tiden hon är på dagis för att kunna skriva. Inte så lätt att hitta ett skriv-flow när hon springer runt som en virvelvind och leker jämte en själv.

Nu ska jag börja göra mig redo för att åka hem till exet och äta Fars-dag-middag med honom och dottern. Ikväll hoppas jag givetvis på att få träffa honom.

Den här snutten från One Tree Hill är underbar med Gavin Degraw. Speciellt när han kommer igång med sången. Jag får rysningar.

Igår hände jättemkt.
Det var allt som allt en bra dag.
Kom hem vid tolv. Då kom Han hit och mös lite med mig. Han stannade lite längre än tänkt men det gjorde inget. Härligt att vara kär när man har en jävla massa saker att göra.

Klockan ringde för fyrtio minuter sen. Jag satt i fem minuter i sängen och kom på olika anledningar till att ringa och sjukanmäla mig från ett av jobben. Men så blir det inte. Jag har packat mat till hela dagen och ska åka om en liten stund.

Undra när jag är hemma ikväll. Kommer förmodligen hinna hem och decka direkt. Usch. Jaja. Tillfälligheter. Svårast under dessa dagar är att inte träffa Honom.

So long. Skriver nog inte här heller. Hinner inte.

Praktiken var underbar idag. Fick inblick i hur deras verksamhet fungerar. Var på ett personalmöte och sedan fylldes resten av tiden med massa ärenden. Jag kände mig behövd och duktig. Sen har de börjat kalla mig för Candy. =) Trevligt.

De säger en massa bra saker om mig redan. Det är lite osant.
Morgondagen bjuder på stor prövning eftersom jag först ska jobba 8-15 på praktiken och sen 16-23 på mitt vanliga jobb. Sen är det så i tre dagar. Det blir att ta med sig en massa mackor på morgonen så man klarar hela dagen. Sen till helgen känner jag mig förmodligen superduktig.

Ska städa nu så lägenheten är redo för pappa-besök imorgon. Sen ikväll blir det umgänge med bästa vännen och Han.

Mkt kärlek idag!

Ska hoppa in i duschen nu. Jobbar ett till fem idag. Sen börjar tre helvetesdagar. Är fortfarande rädd och osäker på om jag kommer att klara de dagarna. Dessutom hinner jag inte vila något efteråt. Uppsats ska skrivas också.

Men det ska nog gå att fixa. Sitter där nog om tre veckor och är färdig med allt. Nu ska jag bry mig om nuet och se till att duscha.

Vädret utanför är grått och trist. Finns ingenting värre faktiskt. Eller jo...regn. Är glad om jag slipper det.

Som så många andra finns även jag på Facebook. Jag gör inte mycket där fastän jag besöker sidan flera gånger per dag. Men igår när jag snabbkikade in så såg jag att en flitig läsare till min gamla blogg hittat mig där. Det var trevligt att en person som inte känner mig, men som läst min blogg i ett par år tagit sig tid och letat upp mig efter att jag "försvann" från min gamla blogg.

Nyss gick jag in på ansiktsboken och såg att en tjej jag inte ens känner till lagt till mig bland sina vänner. Hon känner dock den där tjejen som läst min blogg. Är hon kanske också en trogen läsare? Ska bli intressant o få svar från henne.